I denna kandidatuppsats ligger fokusen på kommunen Gnesta, i Södermanlands län. Syftet är att undersöka de framtidsplaner som finns hos ungdomarna i Gnesta kommun, utifrån förutsättningarna som ges. För att analysera ungdomarnas framtidsplaner används begreppen plats (kommunen), genus, samhällsklasser och lokala identiteter. Uppsatsen är till stor del baserad på fokusgrupper som genomfördes med fjorton elever i årskurs nio, hur deras framtidsval såg ut och varför. Till hjälp har jag även tagit del av en redan genomförd enkätstudie..

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån Ungdomars framtidsplaner undersöka vilka skillnader som finns mellan män och kvinnor samt mellan storstaden och landsbygden. Vad gäller framtidsplaner har vi i första hand inriktat oss på områdena boende, utbildning och arbete samt familj. Ett andra syfte har varit att undersöka om ungdomarna känner oro för sin framtid och om någon grupp utmärker sig inom detta område. De två frågeställningar vi har utgått från är: finns några tydliga skillnader vad gäller Ungdomars framtidsplaner då vi jämför kön och bostadsort och finns det vissa grupper av ungdomar som är mer oroliga än andra inför framtiden?Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkät.

Syftet med examensarbetet är att undersöka orsaker till ungdomars framtidsplaner med avseende på att stanna i, eller flytta från, Luleå inom fem år efter avslutad gymnasieutbildning. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll, vilka ingår i Icek Ajzens (1991) teori om planerat beteende (TPB). Undersökningen genomfördes med en enkät utformad i enlighet med Icek Ajzens (2002) och besvarades av 85 elever vid Luleå Gymnasieby. Alla gick sitt avslutande år vid gymnasiet och var i åldern 17-19 år. Resultaten visade att upplevd beteendekontroll hade störst effekt på intentioner om att stanna kvar i Luleå.

Syftet med undersökningen var att försöka definiera vad sjömanseleverna i årskurs 2 och 3 på gymnasiet hade för framtidsplaner när det gällde fortsatt arbete till sjöss som matros, motorman. Dessutom undersöktes hur många som planerade att läsa vidare till sjökapten eller sjöingenjör, samt hur stort intresset av att söka arbete utomlands var bland eleverna. Undersökningen byggde på en kvantitativ metod där resultatet baserades på enkätsvar från fyra olika skolor och totalt 114 svarande elever. Intresset för att fortsätta arbeta som matros var något större än att arbeta som motorman. Majoriteten av de tillfrågade eleverna planerade vidare studier medan endast ett fåtal av de tillfrågade planerade att enbart fortsätta arbeta som matros och motorman.

Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars bruk och attityd till dialekt. För att undersöka detta har sexton informanter medverkat i en studie där de har intervjuats och fått samtala två och två. Informanterna har delats upp beroende på kön, gymnasieprogram och skolort för att se hur deras språk korrelerar med dessa faktorer. Andra faktorer som är med i undersökningen är framtidsplaner, informanternas uppväxtort, deras föräldrars uppväxtort och situation (samtal vs intervju).De drag som undersöks är uttalet av den gamla ai-diftongen (säger man mair, meir eller mer?), uttalet av infinitiver och imperativer som i standardsvenskan slutar på -a (säger man sluta, slute eller slut?) och uttalet av objektspronomenen mig, dig och sig (säger man mej ?dej?sej, mi?di?si eller me?de?se?).

Teknisk gymnasieutbildning har genomgått stora förändringar de senaste åren och nya ämnen har kopplats till teknikområdet. Har det vidare teknikperspektivet också vidgat elevrekryteringen? Manliga elever på två skilda teknikinriktningar, ingenjör och arkitektur, har genom enkäter och intervjuer besvarat frågor som rör deras motiv, intressen och framtidsplaner. Ur ett genusperspektiv behandlas männens upplevelser kring teknik och genus. Utifrån resultatet har tre elevtyper blivit synliga: teknikern, kreatören och surfaren. Teknikern och kreatören är båda målmedvetna i sina studier och framtida yrkesval.

Ungdomars alkoholkonsumtion är ett stort problem i många länder och de negativa konsekvenserna är många. Detta examensarbete behandlar, genom en litteraturstudie, ungdomars alkoholkonsumtion och framförallt hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. Faktorer som går att koppla till ungas alkoholkonsumtion är självförtroende, avvikande personlighetsdrag, kompisgruppens inflytande, intentioner samt biologiska drag. Syftet är att skapa en djupare förståelse för problematiken kring ungdomars alkoholkonsumtion samt att utifrån teoretiska perspektiv och tidigare forskning undersöka hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. Frågeställningarna är: ?Vilka teorier går att koppla till ungdomars alkoholkonsumtion? samt ?Hur kan ungdomars alkoholkonsumtion minskas?? Resultaten visar att ungdomars alkoholkonsumtion bland annat kan minskas genom alkohollagstiftning i form av bland annat alkoholmarknadsföringskontroll samt prishöjning på alkohol.

Uppsatsen handlar om ungdomars musicerande. Undersökningen utgick från sex klasser på högstadiet. Syftet var att undersöka om det finns något som indikerar på samband mellan aktivt musicerande och högstadieungdomars skolprestationer. Valet av metod var enkätundersökning samt intervjuer. Enkäten gav oss en överblick över ungdomars musicerande medan intervjuerna mer gick på djupet och belyste vilken betydelse musicerande kan ha för ungdomars skolprestationer.

Denna undersöker hur ungdomars attityder till tobak påverkas av olika typer av exponering. Det finns idag specifika begränsningar och restriktioner för hur marknadsföring av tobak får se ut i Sverige men trots det exponeras vi dagligen på sociala medier, i affärer och liknande, ofta utan vidare medvetenhet. Vi ville genomföra en undersökning över hur ungdomars attityder till tobak skapas och påverkas av sociala, interna och externa påtryckningar. Genom våra två fokusgrupper har vi lyckats samla önskat material och där av kunnat klarlägga flera svar till hur olika typer av exponering påverkar ungdomars attityder till tobak..

övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrån självrapporterade data undersöka hur föräldrars sysselsättningsgrad påverkar deras ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjälp av enkäter som riktats till gymnasieungdomar i årskurs tre och arbetet har utgått ifrån en positivistisk ansats. Grundläggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsättningsgrad hos föräldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för ungdomars utveckling och lärande. Resultatet visade bland annat att ungdomar med hög sysselsättningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg än ungdomar från familjer med låg sysselsättningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts på området och bidrar med ökad kunskap om hur föräldrars sysselsättning kan påverka ungdomars studieresultat i gymnasieskolan..

Den här uppsatsen behandlar attityden till och användningen av den egna dialekten hos högstadieelever på en skola i Lycksele i södra Lappland, Västerbottens län. Eleverna fick svara på en enkät och ett antal blev därefter inspelade. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hänsyn till dialektala drag. Resultatet blev att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors användning av dialekt, och även mellan elever som sökt ett teoretiskt och elever som sökt ett praktiskt program på gymnasiet. Av de inspelade eleverna var det en som sa sig tala dialekt utan att göra det, och en som talade väldigt mycket dialekt men som ville sluta. Mina slutsatser är att ungdomarnas framtidsplaner påverkar användningen av dialekt, och framtidsplaner mättes i val av gymnasieprogram och om det fanns en önskan att stanna på eller lämna orten. I slutänden är det individerna själva som avgör om de vill fortsätta tala dialekt eller inte.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Title: Spykist ? of course, what then? - A study of the future plans of young music students in a Swedish high school. This study is dedicated to examine in what direction music students on a Swedish high school are planning to continue their education. The students, mainly 18-19 years old, are in different ways influenced in their specialised music studies by the arts program offered by their school. Will they aim for future higher musical studies or are they satisfied to have music only as a leisure pursuit? This study is based on a survey which included 99 students from grades 2 and 3 in a high school in the south of Sweden, called "Spyken".

Uppsatsen behandlar ämnet city branding, där undersökningen har för avsikt att bidra till en djupare förståelse för en mindre del inom denna varumärkesskapande process. Genom att sammanföra befintliga teorier inom ämnet city branding presenterar vi en ny teoretisk modell som framhåller betydelsen av att en stads styrande aktör överför sin uttalade vision, värden och framtidsplaner till dess sub-brands. Detta för att kommunicera ett enat budskap, då sub-brands utgör en del i styrande aktörers varumärkespositionering. Den nya teoretiska modellen tydliggör förhållandet mellan varumärkesidentitet och varumärkespositionering genom det vidgade begreppet ledande vision, som i komplexiteten inom citybrandingprocessen kan fungera som ett styrverktyg. Fallstudien utgår från staden Helsingborg, där vi undersöker hur Helsingborgs Stads kommun som en styrande aktör överför sin ledande vision, innefattande uttalad vision, värden och framtidsplaner, till dess sub-brand Helsingborgsfestivalen.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.